Fyra femte delar av ett multikulturellt gäng på en stark road trip till Ullared!

Det var en kall men vacker morgon i slutet av augusti när tre femtedelar av ett multikulturellt gäng återförenades i utkanten av campus Växjö. Eller egentligen var det så att jag kom dit, Emma var redan där och sedan fick vi vänta flera sekunder innan Linnea såg till att masa sig ned för trapporna och ut till bilen!
  När det obligatoriska kramandet och "Hej! Hur har ni haft det sommar? Vad roligt att se er igen! Hur mår ni? Har du klippt dig? Är det nya kläder? Var det jobbigt att gå upp imorse? Har alla med sig frukost? Vem vill sitta var i bilen? Kan jag lägga min väska här? Kommer vi få plats med allt vi köper i bilen? Hur långt är det Värnamo? Ska vi åka?" var över kunde vi lämna campus och bege oss mot Värnamo för att plocka upp den sista delen i vårt resesällskap för dagen.
  Förutom lite dimma och en och annan långtradare, hästtransport och fossil i bil så tog vi oss smärtfritt fram till Värnamo för att hämta upp Linnea och stanna för att äta frukost. När vi hade hittat en plats för Linneas bil att stå under dagen åkte vi vidare mot Halland och Ullared.
  Vi fick återigen möjligheten att upprepa frågorna "Hej! Hur har ni haft det sommar? Vad roligt att se er igen! Hur mår ni? Har du klippt dig? Är det nya kläder? Var det jobbigt att gå upp imorse? Har alla med sig frukost? Vem vill sitta var i bilen? Kan jag lägga min väska här? Kommer vi få plats med allt vi köper i bilen? Hur långt är det Värnamo? Ska vi åka?" till allas stora glädje...

Min kundvagn!

  Framme i Ullared var det bara att ta en kundvagn och ge sig in i stormen. Vi slogs mot pensionärer, barnfamiljer, ungdomar och en och annan hylla som stod PRECIS där man skulle köra sin vagn. Det blev ganska många fynd innan lunchen, framför allt på klädavdelningen.
  Lite efter tolv bestämde vi oss för att vi var trötta i huvudet och hungriga och gick därför och åt. Jag fick då uppleva det mest spännande under hela dagen, nämligen att åka kundvagnsrullband! Det fungerade ungefär på samma sätt som en rulltrappa fast utan trappsteg så att man kunde ta med sin kundvagn till nästa våning. Vad som var ännu mer fantastiskt var att kundvagnen på något sätt låstes fast i rullbandet så att man inte behövde hålla i den!
  Innan vi kunde äta var vi dock tvungna att stanna och ta kort med de verklighetsstora klippdockorna av Morgan och Ola-Conny. Någonting som vi ägnade en patetiskt lång stund åt, även om Linnea Engström var besviken för att hon inte fick se Morgan i verkligheten. Hon hade till och med sminkat sig extra fint, ifall att han skulle dyka upp... Better luck next time, girl!

What a man!

  Efter maten var vi alla mätta och belåtna men började bli lite trötta av allt folk och alla ljud runtomkring oss. Emma, Linnea och Linnea höll modet uppe och fortsatte tålmodigt genom gångarna för att leta efter fler fynd. Jag, å andra sidan, började klaga på barn som skrek för högt, pensionärer som gick för långsamt och grejer som inte låg där jag ville att de skulle ligga. Min ilska gick så långt att jag tillslut körde på en tant medvetet och helt utan att skämmas. Jag vill bara förklara att den här tanten gick ut ur en gång precis framför mig där jag kom med min kundvagn i full fart, utan att titta sig omkring det minsta och sedan stannade precis framför mig! Eftersom man alltid måste vara väldigt uppmärksam på sådana ställen tänkte jag bara upplysa tanten om det och därför "råkade" jag köra på henne lite, inte hårt dock.

På kundvagnsrullbandet

  Efter några timmar bestämde vi oss för att vi var klara och stannade vid godisavdelningen på väg mot kassorna. Precis innan dess hade Emma blivit fullständigt starstruck då hon såg Ola-Conny på riktigt i brödavdelningen!
  Vi tog oss ut efter att ha betalat och efter att jag hade blivit irriterad på de flesta människor i min närhet och dessutom visat det genom att ställa min vagn i vägen för en kvinna som, enligt min åsikt, blev alldeles för närgången när hon skulle packa sina varor och dessutom himlat med ögonen mot alla som stannade eller stod på olämpliga ställen.

Proffsig packning, or whaaaaaat...?

  Emma gjorde dagens insats genom att packa bilen som ett proffs. Vi fick med oss allt vi hade köpt och dessutom med luft mellan biltaket och grejerna. Good one! Sedan var dags att återigen bege sig hemåt bakom långtradare, hästtransporter, fossiler i bil och allt annat skit som finns på vägarna enbart för att störa!
  Med andra ord; det var en bra dag!