För en lång stund genomgick Ellen en inre kris

Att vara dunderförkyld, jobba tolv timmar i streck utan paus och dessutom med fyra månaders tvillingar som skriker sönder hörseln var precis vad som behövdes för att jag skulle kunna genomgå denna kris. Onsdagar är allt annat än roligt för mig. Tolv timmar utan rast är inte mänskligt! I gengäld får jag sluta halv elva på fredagar men jag funderar verkligen på att be om att få byta lite i tiderna, för det här funkar inte! Ännu mindre när man, som sagt, blivit förkyld. Även idag har varit en tuff dag eftersom jag varit ensam mycket barnen, samma igår. De är också sjuka och därför extra jobbiga just nu.

Ikväll är jag barnvakt under tiden Polly och Max är på bio. Den här gången är jag ensam. Har varit en ganska lätt uppgift hittills eftersom barnen sovit mesta delen av tiden. Imorgonkväll blir det lite annorlunda aktivitet dock, då är det utgång med andra au pairer som gäller! Ska bli riktigt roligt att träffa lite nytt folk och dessutom få klubba lite inne i London. Resten av helgen har jag helt för mig själv. Hela familjen åker nämligen till Pollys föräldrars hus, ute på landet. Jag var först lite orolig att jag skulle behöva vara ensam hela helgen i deras hus men nu verkar det som jag kan bo hos Karolina en hel del. Det gäller att ha sina kontakter!

I tisdags hade jag en lite rolig upplevelse vid kvällsmaten. Max hade lovat att laga chili con carne till mig och honom (Polly äter enligt en speciell diet). För det första fick jag vänta till ungefär klockan nio innan maten var klar, Max pratade i telefon. För det andra hade jag varit dum nog och sagt att jag gillar kryddstark mat. Det här resulterade i att han la i tre sorters chilifrukter, en hel burk stark tomatsås och chiliflakes. Känslan av att äta den rätten var ungefär som jag tänka mig att en eldsvåda i munnen skulle kunna kännas. Inte riktigt kanske, men starkt var det!